Från Biggles till Johnnie Johnsons Spitfire

En del av er har säkert följt mina byggtrådar på Svenskt Modellflyg de senaste månaderna. Här kommer en uppföljande och sammanfattande artikel som beskriver lite bakgrund till projektet. Här hittar du också lite fler bilder som dessutom är mer högupplösta. Klicka på bilderna för att se dem i högre upplösning.

Präglad av uppväxten

Redan förra sommaren började jag fundera på att bygga en ”Warbird” från scratch. Jag har alltid tyckt att det är något speciellt med de gamla planen från andra världskriget. Kanske är jag fortfarande  präglad av min uppväxt med Pilot-tidningar och alla Biggles-böcker jag lånade på Fagerås biblioteket och som jag sedan sträckläste i hängmattan på somrarna.

Kapten W. E. Jones huvududrollsinnehavare Biggles har ju levt kvar till våra dagar, men hur många kommer ihåg W.E. Jones böcker med Worrals och King i huvudrollerna?

För att inte tala om alla andra gamla flygböcker som jag ropade in på auktioner, eller hittade på loppmarknader…

Val av ritning

Att det skulle bli en Spitfire var ganska klart redan från början. Hade först funderat på att bygga en Spitfire med ritningar från Brian Taylor eller någon annan av de ”stora, kända” ritningskonstruktörerna. Men efter att ha läst mig igenom ett stort antal byggtrådar på nätet kände jag mig avskräckt av att erfarna byggare la flera år av sitt liv på att färdigställa modellerna. Eftersom jag är en relativt ovan byggare så misstänkte jag att jag skulle tröttna på bygget av en ”BT Spitfire”.

Jag bestämde mig för att den modell jag skulle bygga skulle vara färdig på våren 2012, dvs ett drygt halvår efter startskottet. I den utmärkta tidningen RCM&E hittade jag ett antal ritningar på Spitfires i storlekar mellan 46 och 72 tum, alla konstruerade av engelsmannen Tony Nijhuis.

63-tumsversionen (160cm) verkade passa mig bäst. Den går enkelt in i bilen, jag har lämpliga batterier (3s3600) till en elsetup och jag kunde använda relativt billig utrustning. Går man upp till den större 72-tumsversionen dubblas såväl vikt som priset på utrustningen.

Förberedelser

Även om man kan använda ritningarna följer med tidningen så rekommenderar jag att man beställer ritningen direkt från Nijhuis. Tidningens ritningar är tryckta på tunt tidningspapper som delar sig efter ett par vikningar, och de är dessutom mindre detaljerade än de man kan köpa direkt från Nijhuis. Så det var väl värt de 300 kronorna att få två stora ritningsflak och en vakuumdragen cockpit att beställa direkt av konstruktören.

Det första jag gjorde var att hänga upp ritningarna på väggen och under ett par veckors tid studera jag dem för att få en uppfattning om i vilken ordning jag skulle bygga den.

Därefter gjorde jag en ”mängdning” av materialet för att göra en inköpslista. Jag försökte också att uppskatta vilken kvalitet av balsa som respektive del ska ha. Kanske man inte tänker på men såväl densitet som böjbarhet och styrka skiljer sig enormt mycket mellan olika balsaflak. Den 22 oktober var virket inköpt och det var dags att börja arbetet.

Jag hade redan från början bestämt att det skulle bli en elsetup i planet och då ritningen var avsedd för en metanolmotor fick jag rita om nospartiet.

Uppdrag: lätta stjärten

På diverse forum läste jag att många hade problem med att just denna spitfire blev baktung. Byggarna fick därför i efterhand tynga ner planet med uppåt ett kilo  bly i nosen. För att undvika detta gick jag igenom hela ritningen och gjorde en lista på saker jag kunde göra för att få fram tyngdpunkten:

  1. Göra stjärtpartiet sprygeluppbyggd istället för massiv som på ritningen.
  2. Använda en tyngre motor än som var rekommenderat.
  3. Tjocka på konstruktionen fram och tillverka motorspant mm i 6mm plywood istället för i 4mm,,
  4. Använda så lätt balsa som möjligt i stjärten.
  5. Flytta fram batteriets framkant framför motorspantet.
  6. Flytta fram höjd- och sidoroder så långt som möjligt i kroppen.

Alla dessa smååtgärder gjorde tillsammans så tyngdpunkten hamnade exakt i rätt läge utan att behöva blya ner nosen!

Nu tänkte jag inte berätta så mycket mer om själva bygget, det kan ni ju läsa mer om i byggtrådarna på svenskt modellflyg.

Förebilden

Istället så tänkte jag berätta om lite hur jag hittade förlagan till min Spitfire.

Det stod klart ganska tidigt att ritningen var konstruerad efter en mark IXc, vilket bland annat framgår av höjdrodrens form. Jag sökte runt en hel del på nätet efter en lämplig förebild och fastnade till slut för flygplans-ID EN398 som en gång i tiden flögs av Johnnie Johnson. Englands främste jaktflygare under andra världskriget med sina 34 egna bekräftade nedskjutningar.

Det visade sig finnas en hel del material på Internet om Johnnie och hans flygplan:

http://en.wikipedia.org/wiki/Johnnie_Johnson_%28RAF_officer%29

http://www.dilipsarkarmbe.co.uk/johnson.htm

http://www.youtube.com/watch?v=totM4Sa-T3M

http://www.youtube.com/watch?v=h1K1RqLpcY8

http://www.mishalov.com/Johnson_Johnnie.html

 

och nästan lika mycket om hans flygplan EN398:

http://spitfiresite.com/2010/04/greycaps-personal-spitfire.html

http://spitfiresite.com/2010/04/johnnie-johnsons-spitfire-revisited.html

 http://en.wikipedia.org/wiki/Supermarine_Spitfire_operational_history

http://www.spitfires.ukf.net/home.htm

 http://spitfireforums.com/index.php?topic=31.0

Utifrån denna information samt en färgkarta över använda färger (http://www.cybermodeler.com/aircraft/spitfire/spitfire_profile01.shtml) gick det ganska lätt att hitta de färger och markeringar som planet haft. När jag dessutom hittade ett företag i England (http://www.pyramidmodels.com/shop/) som kunde leverera färdigutskurna dekaler till valfri Spitfire så var det en enkel match att fixa resten.

Provflygningen

Det viktigaste av allt innan man provflyger en ny modell. är att fotografera av den ur alla vinklar. Det kan ju vara  sista chansen att fotografera modellen innan den är tillbaka i byggsatsstadiet….

Så här kommer ett galleri med några bilder på planet:

 

Nu återstår ”bara” att provflyga planet innan det är dags att börja planera inför nästa vinters bygge.

Det vore roligt om någon mer i klubben hänger på och scratchbygger ett plan, så vad säger ni?

/Mattias

 

 

 

 

 

 

Om Mattias

Flygintresserad sedan barnsben. Sedan 2008 en modellflygare som bygger hellre (och bättre) än vad jag flyger. Sekreterare och webmaster i Bluemax.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *